Informationshantering ur ett livscykelperspektiv

Försvarets materielverk (FMV) köpte under mitten av 1990-talet nyutvecklade samt begagnade stridsvagnar från tyska Krauss-Maffei Wegmann (KMW). En översättning och omarbetning av användar- och underhållsinformationen var nödvändig.

Bakgrund

Försvarets materielverk (FMV) köpte under mitten av 1990-talet nyutvecklade samt begagnade stridsvagnar från tyska Krauss-Maffei Wegmann (KMW). Till de begagnade vagnarna, i Sverige med beteckningen Strv 121, fanns användar- och underhållsdokumentation på tyska, med struktur och omfattning enligt tyska normer.

För anpassning av den befintliga informationen samt för framtagning av information till den nya vagnen, Strv 122, valdes i stark konkurrens Sörman Information AB som leverantör.

Fram till 2007 har Sörman producerat dokumentationen till Strv 121, 122A, 122B och Bärgningsbandvagn 120A. Total omfattning av dokumentationen är mellan 6.000 och 7.000 sidor per vagn. Till detta kommer detaljkatalog/reservdelskatalog samt dokumentation för besättningsträningsanläggning, tornunderhållssimulator, testutrustningar och underhållsutrustning samt referensdokumentation på tyska med samma struktur och innehåll som den svenska dokumentationen.

Uppdrag – Teknisk dokumentation i framkant

Den tekniska dokumentationen och dess användning är en del av det totala logistikkonceptet. Grunden för den tekniska informationen som skapas är till stor del ett resultat av genomförda analyser. För att få korrekt information om förändringar och att kunna se påverkan från andra delar av utvecklingen är det viktigt att dokumentationsansvariga medverkar i det övergripande projektarbetet.

Bland annat bidrog Sörman vid reparationsteknisk analys av Strv 122 där underhållsinstruktionerna uppdaterades online. Underlaget för den reparationstekniska analysen hämtades från en underhållsdatabas (LSAR), där åtgärder, verktyg etc. verifierades mot dokumentationen och verkligheten.

Effektiv informationshantering ger lägre livscykelkostnader

En tidig informations- och informatik-analys utgör grunden för hur informationen ska struktureras och vilket djup den ska ha, med förutsättningar som målgrupp, underhållskoncept etc. Ursprungligen bestämdes att dokumentationen skulle produceras i ett neutralt och framtidssäkert format, SGML (Standardised General Markup Language), och struktureras som informationsmoduler enligt ramverket FMV Grund-DTD. Syftet med denna modularisering var är att skapa varje informationsmodul en gång för att sedan kunna återanvända modulen och dess innehåll.

För att kunna konfigurationsstyra och versionshantera den mängd digitala moduler som skapades behövdes en produktions- och förvaltningsmiljö, ett databasbaserat informationssystem, vilket innebar att en tidig variant av UpTime skapades av Sörman. Vid uppdateringar av informationen i en modul uppdateras automatiskt de manualer där modulen används. Med hjälp av metadata på modulen, som beskriver dess innehåll, struktur, användning och giltighet kan information av önskad typ sökas ut och konfigurationsstyras.

På grund av en föregripande internationalisering togs 1998 ett beslut att lämna FMV Grund-DTD och övergå till den internationella standarden AECMA S1000D. En arbetsgrupp bestående av bland annat FMV och Sörman tog fram riktlinjer för implementeringen och utifrån dessa tog Sörman sedan fram ”FMV Guidelines for Using AECMA Spec S1000D”. Resultatet av detta är att S1000D idag används inom flera olika försvarsprojekt, även inom andra försvarsgrenar.

Implementering

Förutom att göra informations- och informatikanalysen samt utveckla informationssystemet, så omfattade Sörmans uppdrag också att föreslå svensk struktur, översättning till svenska från engelska eller tyska, termino-logiregister, konfigurationshantering, administration och förvaltning av hela informationspaketet.

Ansvaret för förvaltning av informationen är centralt ur ett livscykelperspektiv och innehåller delar som att implementera produktändringar och uppdateringar. Dessutom ingår konfigurationshantering som att uppdatera struktur, hålla reda på vad som var infört/inte infört, vad som var ändrat och varför, var informationen i ursprungsunderlaget hamnade i svensk struktur m.m.

Efter de första utgåvorna kom arbetet även att innehålla uppdatering enligt användarkommentarer med noggrann notering om vad som var uppdaterat, med vilken källa och varför samt vad som kvarstod att göra.

Mycket arbete ägnades åt att förädla informationen till ett beskrivningsdjup enligt slutkundens önskemål.

Återanvändbarhet i verkligheten

Med början år 2000 tillkom ytterligare en vagnstyp, bärgningsbandvagn 120A. Vagnen är uppbyggd på ett Strv 121 chassi med modifieringar gjorda av tyska Rheinmetall Landsysteme (RLS). På överbyggnaden sitter bland annat en kran och en vinsch. Utmaningen bestod nu i att merutnyttja den redan befintliga stridsvagnsinformationen.

En långtgående återanvändning gjordes möjlig genom att metadata tillfördes den moduluppbyggda befintliga informationen. En effektiv konfigurationsstyrning möjliggjordes med hjälp av det framtagna av informationssystemet.

Kostnaderna för framtagningen av den nya dokumentationen kunde därmed hållas minimala som resultatet av en effektiv produktion med återanvändbara informationmoduler.